Sårläkningsprocessen
En god sårvård kräver kunskap och förståelse för sårläkningsprocessen. 
Sårläkning kan indelas i tre faser som griper in i varandra.

1. inflammatoriska fasen/reningsfasen
2. proliferativa fasen/nybildningsfasen
3. maturationsfasen/mognadsfasen

Sårläkningsprocessen som PDF-dokument för utskrift (ca 350 KB)

Inflammatoriska fasen
Inflammatoriska fasen kallas även för reningsfas och är en naturlig del i läkningsförloppet. Såret renas från bakterier, döda celler och andra främmande ämnen. När en skada inträffar i huden startar kroppens försvar omedelbart.
Följande händer i den inflammatoriska fasen

• Tillströmning av blodplättar - trombocyter, som skall stoppa blödning.
• Koagulation
• Tillströmning av granulocyter, som är det första försvaret mot bakterier som kan tränga in i såret.
• Döda celler avger substanser, som retar nervändar och därmed orsakar smärta. Retningen av nervändarna leder i sin tur till att andra ämnen frisätts t. ex. histamin och serotonin som i sin tur ökar den inflammatoriska reaktionen.
• Kärlväggens genomsläpplighet ökar med vätskeutträde som följd, vilket ger en svullnad.
• Genomblödningen ökar - förbättrad mikrocirkulation, som visar sig som ökad värme och rodnad.
• Ökning av antalet makrofager, som har en mycket central funktion för hela sårläkningsprocessen. De rensar såret från bakterier och död vävnad genom fagocytos samt tillverkar tillväxtfaktorer som påverkar andra celler till fortsatt sårläkning.

Mer om fagocytos

Proliferativa fasen
När såret är rent, påbörjas den proliferativa fasen även kallad nybildningsfasen. Här har makrofagerna stor betydelse genom sin produktion av tillväxtfaktorer. 
Tillväxtfaktorer stimulerar bl.a.

• bildning av nya blodkärl - angiogenes. 
  De nybildade kärlen kan ses som röda korn när man tittar på såret, därför kallas också vävnaden för granulationsvävnad. 
  Granula = korn. 
  Angiogenesen är viktig eftersom de celler som delar sig för att bilda ny vävnad kräver god tillgång på syre och näring.
• tillväxt av fibroblaster vars uppgift är att producera kollagen (bindvävsprotein) och grundsubstans. Dessa skall ge vävnaden styrka och elasticitet. Fibroblaster finns normalt i vävnad men i sparsam omfattning. 

Inväxt av ny vävnad Myoblaster Migration av epitelceller Prolifiering av epitelceller Öppnas i separat fönster.

Genom tillväxtfaktorer både från makrofager och trombocyter ökar antalet fibroblaster kraftigt. Förutom nybildning av vävnad så sker även en sammandragning av såret från kanterna in mot sårets centrum.

Mer fakta om tillväxtfaktorer Öppnas i separat fönster.

Det är en speciell typ av celler - myoblaster som bildar trådar, som har en kontraherande effekt och drar ihop såret. Denna effekt minskar risken för komplikationer under läkningsprocessen. Läkningshastigheten ökar eftersom mindre vävnad behöver nybildas för att ersätta tidigare vävnad.
När granulationsvävnaden är färdigbildad, vandrar epitelceller in från sårkanter och täcker sårytan. Om inte såret är fuktigt , rent och fritt från nekroser kan inte en tillväxt av epitelceller ske. 
Det är viktigt att tänka på att de nybildade kärlslyngorna är känsliga för mekanisk påverkan och lätt skadas vid såromläggning.

Maturationsfasen
Maturationsfasen - mognadsfasen pågår under lång tid.
Kollagenfibrer, som skall ge styrka till vävnaden omlagras, vilket innebär att de ordnas i buntar och formateras så att hållfastheten i ärrvävnaden blir så stor som möjligt.

Se även:
Faktorer som hämmar sårläkningsprocessen